Härliga klassiska rullrån är så otroligt gott! Du kan äta dem precis som de är, men receptet kan också användas till att göra korgar och glasstrutar att fylla med godsaker. Om du vill piffa upp dem kan du doppa dem i choklad eller fylla med smaksatt grädde.
INGREDIENSER TILL CA 20 RULLRÅN: 100 g smör 1 1/2 dl strösocker 1/2 tsk äkta vaniljpulver, eller 1 tsk vaniljsocker 3 dl vetemjöl 2 dl vatten
GÖR SÅ HÄR: 1. Smält smöret och låt det svalna. 2. Blanda socker, vanilj, mjöl och kallt vatten till en jämn smet. Tillsätt det smälta smöret. 3. Värm rånjärnet på båda sidor på spisplatta på medelvärme och smörj det första gången med smör. 4. Klicka i ungefär 1-2 msk smet. Grädda rånen guldgula på båda sidor och rulla ihop dem så fort de är färdiggräddade.
OM FREDRIK Fredrik Nylén blev inspirerad av sin gammelmormor till att börja baka. 2013 kom han 2:a i Tv-programmet Hela Sverige bakar. Fredrik bloggar på tidningen Hembakats hemsida och även frilansat en del. Han har även släppt en bok, ”Fredriks fika”. Fredriks mamma har bott i Trelleborg . Ett fint hus vid Östra stranden där Fredrik ofta var och njöt av havet och allt fint som finns här
“Rejält med riven pepparrot gör att den här köttsoppan bränner till duktigt i näsan!” Eller i ”snudan” som en riktig skåning skulle uttrycka det. Brännesnudan är en skånsk husmansklassiker som tyvärr fallit lite i glömska. I denna värmande soppa använder du dig av rimmat sidfläsk och generösa mängder kål och rotfrukter. En riktig vinterrätt.
Ingredienser (4 personer)
1,5-2 kilo rimmad bog
2 lagerblad
5 kryddpepparkorn
5 vitpepparkorn
1/4 vitkålshuvud
4 morötter
2 gula lökar
1 palsternacka
1⁄2 rotselleri
1 purjolök
1 knippe persilja
1,5 l vatten
100 g smör
1 dl havregryn
Pepparrot
Salt och peppar
Gör så här:
Skala och dela två morötter och två lökar i mindre bitar.
Koka dessa tillsammans med bogen och kryddorna i cirka åtta timmar eller tills köttet släpper från benet. Skumma av under tiden.
Lyft upp bogen och skilj köttet från benet.
Skär köttet i tre centimeterstora kuber.
Sila fonden och koka upp igen tillsammans med två färska morötter, purjolök, palsternacka, rotselleri, vitkål och persilja. Koka i ungefär tio minuter. Grönsakerna ska fortfarande ha tuggmotstånd.
Tillsätt smör och havregryn. Låt koka i ytterligare två minuter.
Servera köttet med spadet innehållande alla grönsakerna och tillsätt finriven pepparrot vid servering (som bränner till i ”snudan” av pepparroten, därav namnet brännesnuda).
Smaka av med salt och peppar.
Servera gärna tillsammans med dillkokt och smörvänd potatis
Äggakaka är en traditionell skånsk maträtt som till viss del kan liknas vid kolbulle eller ugnspannkaka, och som serveras med stekt fläsk och lingon.
Äggakaga är en riktig skånsk husmansklassiker! Variationen är dock stor – varje skånsk by värd namnet har sin egen version. Här får du recept på Smygehukprofilen Ingrid Johanssons äggakaga med fläsk och lingon. Den har hon till och med lagat i TV tillsammans med Per Moberg som sedan fick ta sig en lur på hennes kökssoffa!
INGREDIENSER: 5 dl mjölk 5 st ägg 2 dl mjöl 1 tsk salt Rimmat fläsk Lingonsylt
GÖR SÅ HÄR: Stek fläsket och använd fettet för att få extra smak på äggakakan. Ta upp fläsket ur stekpannan och håll det varmt. Blanda mjöl, ägg, mjölk och salt och häll smeten i den heta stekpannan. Rör om tills allt har stelnat. Vänd äggakakan och stek färdig ca 5 minuter.
OM INGRID Ingrid Johansson lär ha bakat över 50 000 äggakagor! Det började för 20 år sedan då hon blev ombedd att baka äggakaka under ett matevenemang i Smygehuk.
”– Traditioner är så viktiga, grunden till all matlagning ligger i de gamla recepten, och alla älskar äggakakan, säger hon, både barn och vuxna. Barnen är glada i den, den påminner ju om pannkakor, och det salta fläsket tycker de är gott. Många i den äldre generationen har ett stort intresse i äggakakan, det finns mycket nostalgi och många minnen i rätten”, berättar Ingrid.
Själv lärde hon sig att baka äggakaka av sin farmor och de flesta i den äldre generationen kunde konsten.
”– De var ofta många runt bordet och äggakakan är bastant och mättande till de hårt arbetande gårdsfolket.”
Förr i tiden värpte inte hönsen ägg på vintern så då var äggakakan en festmåltid som ställdes fram vid gillen. När man sen fick tillgång till ägg året om fick den smeknamnet en ”husmors räddning” – en äggakaka kunde man alltid svänga ihop när man fick oväntat besök! Ägg, mjöl, mjölk och fläsk fanns alltid i skafferiet.
”– Baka, säger Ingrid, det är så det heter, den bakas, den gräddas inte. Så har det alltid hetat. Ännu en viktig kunskap att föra vidare till de yngre.”
Vi använder cookies för att se till att vi ger dig den bästa upplevelsen på vår hemsida. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer vi att anta att du godkänner detta.OkLäs mer